Allt tolkas utifrån det sammanhang där det återges. En text eller bild kan få helt motsatt effekt mot avsedd om den placeras i fel sammanhang. När man placerar en text eller bild på en webbsida eller i en tidning så blir man beroende av vad som visas på resten av sidan. Utifrån det här kan jag ibland tycka att det är lite modigt att automatisk placera annonser mitt i artiklar. Idag har GP en artikel med rubriken “Grova skämt gick för långt” och den handlar om att en av annonsörerna i årets Cortegeprogram klagat på det grova och sexistiska innehållet. Själv har jag ännu inte sett årets utgåva och har därför ingen åsikt om den, men jag har svårt att tro att den skiljer sig så mycket från andra år.

GP brukar vara snabb att hänga på alla tillfällen att skriva negativt om Cortege eller nollning (jag har inget statistiskt belägg för detta, det är min privata upplevelse). Det som är komiskt är att GP lyckats placera en annons för detjingsajten match.com mitt i texten, dessutom med angivelsen att sajten drivs i samarbete med GP. Skenheligt…

CCC, chalmers, cortege, GP, jämnställdhet Hide

Apropå en reklamfilm för modemärket Ravishing Mad. Var går gränsen mellan att göra en parfras, ett plagiat eller en parodi? Ja även om var och en av dessa termer har en tydlig definition enligt uppslagsboken så innehåller många bilder medvetet eller omedvetet några procent av varje. Nu behöver inte detta vara negativt – åtminstone inte så länge det mest är ett plagiat.

Till att böra med finns det inte några gudomliga idéer som inte på något vis är inspirerade av andras tidigare verk eller gärningar. Detta gäller oavsett om man skapar bilder, musik eller någon annan typ av kreativt skapande. Alla utveckling bygger på tidigare intryck. Jag har svårt att inte skratta när konstnärer eller reklambyråfolk påstår att de inte tittar på vad andra gör och att de inte skulle vara influerade av andra.

Som ni sett av tidigare inlägg så är jag just nu lärare på en fotokurs vid Dalarnas Högskola. Studenterna har bland annat fått en uppgift som gick ut på att “härma en konstnär”. De skulle göra en bild på temat “tro, hop, kärlek” och de skulle skapa bilden i den fotografiska stil, teknik och uttryckssätt som tror att den valda konstnären skulle ha använt. Egentligen en klassisk uppgift som förekommer i någon tappning på många konstskolor. Man lär sig mycket på att se hur andra arbetar.

Just parafrasen är en intressant form av konstform – om man nu kan kalla det för en form. Just därför att den innehåller ingredienser av just parodi och plagiat. Den stora biten ärm ju hur mycket av sitt eget skapande som man kryddar det med. En av konstnärerna som mina studenter fick välja var Cindy Sherman som bland annat gjort en hel serie med sina egna versioner av historiska porträtt – fast som oftast med hennes bilder så är det hon själv som är modellen. En helt underbar bildserie.

Just reklammakare verkar ofta ha svårt för att erkänna sina influenser, kanske för att de är rädda för att kunden ska tycka att deras arbete då skulle vara mindre värt. Det här är ju bakvänt, det borde vara konstnärerna som var rädda för detta. För reklambyråns kund är det ju egentligen inte viktigt att reklamen är unik – det viktiga är att den säljer kundens produkt. Det är detta som är syftet med reklamen.

Nu till reklamfilmen från Ravishing Mad. Jag satt och skummade igenom pressmeddelanden när jag hittade deras video som är den första i en planerad serie videobaserade parafraser av kända bilder. Så här skriver de om den: “Modevideor i lågbudgettappning är bara en i raden av samarbeten som svenska modemärket RM nu har inlett med nya musiker, fotografer och konstnärer. Delar av mode och musikindustrins välpolerade och sexualiserade yta ifrågasätts och arbetet och historien bakom varje foto utgör handlingen i filmerna. Samarbetet är ett sätt att sudda ut gränserna mellan kreativa uttrycksformer.” Jag kollade igenom den första filmen som gör en parafras på Annie Leibovitz foto från 1980 på John Lennon och Yoko Ono. Jag tycker detta är en jättekul idé till en kampanj. Varför uppfinna hjulet. Det som jag gillar är just att man öppet erkänner att det inte är en unik ide.

Kommer det att sälja mer kläder? Jag är inte rätt person att bedöma det, jag är nog inte målgruppen för deras kollektion. Det fick åtminstone mig att reagera över deras existens – vilket bara det är ett viktigt delmål inom marknadsföring.

Annie Leibovitz, John Lennon, palgiat, parafras, parodi, Ravishing Mad, Yoko Ono Hide

Påskdagen och annandag påsk blev det inte lika mycket fotograferat. Idag missade jag flera bra fotochanser, jag var lite långsam eller tvekade för länge. Men jag känner mig nöjd med helgens bilder. Detta har inte varit en fotoresa utan fotograferandet har varit sekundärt. Just därför har det passat extra bra att köra “enkelt och med låg vikt”. Begränsningen i att bara använda ett fast objektiv blir en frihet. Några av dessa bilder kanske skulle varit bättre i färg, men även här ger begränsningen en frihet.

Guidad tur på Halwylska palatset

Grevinnan Halwyl sparade på allt - och då menar jag allt

Vinkällare - inklusive obligatoriskt damm. Ska inte flaskor ligga?

Guideningen var riktigt bra, de får bonuspoäng för den tidsenliga klädseln och personliga guidestil.

Livets centralpunkt?

Målmedveten

Detta är inte Halwylska...

Bröllopspresent?

Växthus?

Gågata

För dig som vill prova samma sätt att fotografera. Jag har ställt in kameran på att ta RAW + JEPG. Kameran har varit inställt på svartvitt, men det påverkar bara JPEG-filen. Råfilen är ändå i färg och full upplösning. Genom att se en svartvit bild i kameran (efter exponering) blir det lättare att tänka svartvitt. Råfilen gör att jag kan “kopiera” en bra svarvit bild med hjälp av kurvor och färgfilter. Jag har dock inte lagt ner så mycket tid på bildbehandlingen. Jag har bara använt Adobe Bridge och CameraRAW. Däremot har jag dragit nytta av färgfiltren i CameraRAW för att få bättre kontrast och teckning i vissa partier – det motsvarar att arbeta med färgade filter vid riktigt svartvitt foto.

Alla bilder är fotograferade på frihand i befintligt ljus med en Nikon D90 och en Nikon 35 mm F2.0. Detta just för att hålla det enkelt, snabbjobbat och med låg vikt. Jag fokuserar oftast manuellt. När det gäller exponering så vill jag ha kontroll på skärpedjupet, därför använder jag exponeringsläge A (tidsautomatik, kallas för Av på Canon).

stockholm, svartvitt Hide

Fortsätter med mitt “back to basic tema”. Här är bilderna från påskafton. En solig dag då vi umgicks med superhjältar, hungriga taxar och alla andra som njöt av den första vårvärmen.

Likt mullvadar stiger vi upp ur underjorden för att möta vårsolen.

På trottoarerna njuter ung som...

...gammal av solen.

Efter en vinter med trötta sura miner...

...kommer en superhjälten Kicken Andersson till undsättning för att öppna våra sinnen.

Solen sprider glädje hos alla.

En perfekt dag dag för handarbete

Fröken Smila är hungrig

Diskriminering, varför serveras inte hundar på detta etablissemang.

Musikanterna har krupit ur vinteridet och erbjuder sina sånger mot en korna eller två.

Fanclub

Kicken Andersson håller ordning på turisterna.

Pia njuter av att kunna hänga på uteserveringen ända till midnatt.

stockholm, svartvitt Hide

Förr brukade jag alltid ha en kamera på axeln. Den var med mig överallt och jag fotograferade människorna i min omgivning. Dels mina vänner, men också en hel del bilder av folk som jag träffade på i olika sammanhang. Jag stoppade helt oblygt folk på stan för att fotografera dem. Enkla snabba svartvita bilder. Oftast använde jag ett ljusstarkt normalobjektiv och befintligt ljus. Jag gjorde enkla kopior i 18×24 format som jag sen bar med mig och delade ut. Nu för tiden blir det ganska lite eget fotograferande, framförallt har jag tappat det enkla fotograferandet. Och jag saknar det!

Över påsken har jag och Mia har åkt till Stockholm för att besöka Linda. I ett försök att hitta tillbaks till mitt enkla vardagsplåtande bestämde jag mig för att under helgen försöka hitta tillbaks till denna enkla fotostil. Här är smakprov på dagens bilder, 35 mm fast glugg, svartvit och väldigt enkel bildbehandling…

Mia och Linda kollar in utställningen KARS av DAWID på Galleri Kontrast

The Thing

Vår värd Linda

Mia ser ljuset

En cool snubbe som jag mötte på Söder.

Tyckte det så så mysigt ut när de satt i fönstret och fikade.

Uteserveringarna var välfylda

Inne på Pelikanen var det lugnt, kyparen hade gott om tid att undehålla gästerna.

Hammarbyhamnen

Var ska man pissa nu då?

Jag

stockholm, svartvitt Hide