There are large problems with clients that modify metadata without knowing what they are doing. Many clients believe that they can’t view embedded metadata without opening the image in Photoshop. Another sad thing is that a lot of metadata are lost in many commonly used workflow systems.

David proposed a checklist to solve common problems

• Clients change filename. This makes it difficult for the supplier to find the image again. Always setting a unique image title is one solution would be a great help. A basic thing would be to copy the filename to this field, but this simple operation is difficult to do with ie Adobe Bridge. Many clients download composition images, and change the filename. Then they can’t find the source and image again.
• Save for web in Photoshop discards all metadata.
• Insert metadata as early as possible – preferable at the camera.
• Validate that your metadata are still there if you retrieve one of your images form the image agency. Many distributors routinely discard metadata.
• The standard are missing logical fields to use by image distributors, so they override some of the fields designated for use by the creator (ie copyright field).
• Many distributors, image editors and photographers do not follow standards. They write any type of info in the caption field.
• Custom information are a problem since it doesn’t fit in a regular image database.

85% of all SAA members shoot RAW. But it’s serious problems handling metadata during the raw processing. The most common software for image tagging is Adobe Photoshop / Bridge. The majority of all photographers leaves keywording to the image agency.

Training is the key to better photo metadata!

You can read more about David Riecks here.

Notes from the first Photo Metadata Conference. This conference was held in Florence, Italy june 7, 2007. It was organized by Cepic, IPTC and IFRA. These are my private notes published to give you some idea of what was discussed. I will later write some articles from the conference and publish those on BLF.se and DigitalFotografen.se, but probably only in Swedish. If there are any demand I might make a short translated version in English. You can find presentations and more information at phmdc.org and cepic.org .

No tags Hide

Over a normal weekend the imagedesk at Stern receives 25 000 images. Yesterday (Wednesday) they received 15 000 images from 12 different image suppliers. This day was a bit above normal due to the G8 summit. A search on “G8” results in 8691 images. If you limit to the last three days you get 4355 hits. If we narrow the search with the keyword “demonstration” you get 796 images. Only 0.03 percent of all incoming images are published.

Andreas spoke about the problem with incorrect information entered by photographers and image editors to give more search hits to their images. They believe that this increases their sales chance. But this is very frustrating for the image buyers trying to find an image of an specific topic. Very few image editors have proper education, they are self educated or has learnt their work through collegues.

Over half of all images in a normal picture archive show people. A search for Angela Märkel gives over 11 000 images at Getty. Since we ask photographers to enter journalistic text we also get hits for images of demonstrations against her politics.

LESS IS MORE
Have you ever viewed page 81 of a google search of “photo archive”? A search that term results in 258.000.000 entries. To check all those entries, then this search will take you 44,791 days (spending 15 seconds per entry), or just under 122 years – but that doesn’t include any coffee breaks!

It is more important to get better quality of image metadata content than better database software.

Notes from the first Photo Metadata Conference. This conference was held in Florence, Italy june 7, 2007. It was organized by Cepic, IPTC and IFRA. These are my private notes published to give you some idea of what was discussed. I will later write some articles from the conference and publish those on BLF.se and DigitalFotografen.se, but probably only in Swedish. If there are any demand I might make a short translated version in English. You can find presentations and more information at phmdc.org and cepic.org .

No tags Hide

Notes from the first Photo Metadata Conference. This conference was held in Florence, Italy june 7, 2007. It was organized by Cepic, IPTC and IFRA. These are my private notes published to give you some idea of what was discussed. I will later write some articles from the conference and publish those on BLF.se and DigitalFotografen.se, but probably only in Swedish. If there are any demand I might make a short translated version in English. You can find presentations and more information at phmdc.org and cepic.org .

Yesterday I attended the Photo Metadata Conference in Florence. A full day on the topic of how to mark and find images in digital image archives. This conference was a success. The conference room were crowded and those who arrived late (still meaning before start) had to sit on the floor. A quick count in the morning resulted in more than 120 participants. The quality of speakers and discussions was very impressive. Many great suggestions on how to make image mark-up and searching came up during this day. The camera manufactures Canon, Nikon and Hasselblad attended and were very open to suggestions. The achievement of getting people from Nikon and Canon to travel all the way from Japan specifically for this event is worth a warm applaud to the organizers.

To summarize the day in a few bullets:

• To days enormous flood of images requires accurate mark-up
• Keyword spamming are a sever problem for those trying to find a specific image. Many photographers and image editors writes as many keywords they can possible come up with, in many cases even totally wrong ones just to give the image more search hits.
• Many images are missing unique image identification and owner information
• It must be easier and more efficient to tag and mark images
• It is important that no metadata are lost in workflows and distribution systems. Interoperability is a serious issue.
• The demands are very different for press, stock and heritage images
• The is a huge demand for proper training of photographers and image editors

This article will soon be followed by summaries of each speech as separate posts.

I am a member of Cepics technical committee that recently released a white paper on how to improve the current IPTC-standard. Well to be honest, many of the other in this group did the major work. I have more been a reviewer. But I will soon start a more active part with this work – one of my roles in this group will be to formulate a suggestion to the camera manufactures on what IPTC-fields that are the most important to set already in the camera. But more on that later…

No tags Hide

Tisdagen den 5/6 hade EU-projektet Miles konferens i Florens. Jag blev inbjuden av Staffan Teste att delta i detta seminarium. Här är korta sammanfattningar från några av dagens tal. Tyckte en del var väldigt intressant så därför delger jag er läsare detta.

Paul King (BAL), GLS Migration Project
Berättar om hur de nu bygger ett nytt system för att hantera sina samlingar. Man har haft sitt gamla system i nästan 20 år. När man nu utvecklar det nya systemet har man utvärderat befintliga system samt standarder. Men de hittade inget som täckte hela deras behov. Därför bygger man et eget system som baseras på en egen metadatastruktur. De tittar dock noga på befintliga standarder för att de ska vara enkelt att importera och exportera data enligt befintliga standarder. Det är lätt att mappa de egna fälten mot motsvarande fält enligt olika standards. Det som skapar problem är varierande vokabulär samt namn på konstnärer, platser och tekniker. Om platsen är ena gången är namngiven med ett engelsk namn och andra gången med samma orts franska namn går de inte hitta med samma sökning. Detta samma gäller färger. För att kunna hantera detta har man byggt upp synonymordlistor där man definierat vilket som är primärt ord (red, Firenze) och sekundära (scarlett, Florence). Med hjälp av detta går det bra att behålla sökbarhet även i importerat material – om bara materialet har en bra struktur går importen bra. Mardrömmen är när all information är inskriven i ett och samma fält.

Nick Pole (MDA) SPECTRUM
MDA – UK standardisation body for Collections management
Museer förändras från att vara utställningshallar och lager för samlingar till att mer handla om att berätta historier och leverera innehåll. Detta innehåll använda sedan utbildningsmaterial, original till souvenirer och bilder till externa utställare. Men som kund är det svårt att hitta materialet när det tillhandahålls av 1000-tals olika museer. Det är viktigt att tjänster som samlar ihop detta till centrala sökbara kataloger. För att detta ska vara möjligt krävs att metadata är standardiserat så denna aggregation kan ske helt automatiskt.

SPECTRUM Standard ProCedures for CollecTions Recording Used in Museums
Licenserat till över 4000 museer över hela världen. Det är ett metadataramverk för varje del i att ”managing” ett objekt i en samling. Det innehåller över 400 element.

Nya riktningar inom metadata
Det är allt för dyrt att sitta och försöka fylla i allt som kan besvara framtida frågor om ett objekt.
Man bör titta på att skapa metadata ur det information som (social tagging). Genom att dra nytta av frivilliga intresserade som skriver om föremålen kan vi mycket mer information om objekten. Kvalitén på detta behöver inte vara sämre än nuvarande professionell märkning. Mycket av dagens information kommer från ganska okunniga människor som indexerar objekten – det är ofta ett nybörjarjobb eller i vissa falla voluntärprojekt. Problemet är att läsarna tror att det är fakta skrivit av en expert.
Det är viktigt att vi har ser på metadata från med mera affärsmässiga ögon. Det gäller att kostanden för märkning ligger i relation.

www.mda.org.uk
www.colectionslink.org.uk
www.culturalproperyadvice.gov.org

George Kordelis (Archetypon) – XLIFF
George berättade om XLIFF som är ett filformat för översättning och lokal anpassning av framför allt mjukvaror.
XLIFF – XML Localization Interchange File Format (OASIS-XLIFF)
En XLIFF fil kan innehålla allt källmaterial samt ordlistor samt färdigöversatt materiel för ett helt projekt. XLIFF hanterar inte bara översättning av text utan även grafik och textformatering.

Han tipsade om ett antal andra besläktade initiativ.
The Getty Research Institute  – Crosswalk of Metadata Element Sets
RDA Resource Description and Access – en ny standard för resursbeskrivning och access. Den är skapat för digitala användning redan från början. De flesta andra standarderna för beskrivning av föremål har ofta ett ursprung i manuella katalogsystem.

Xavier Castell (AISA) – Multilingual Thesauri
Xavier berättade om problemet med flerspråkiga system.

Han gav tips på bra ordlistor för digital översättning.
Getty Thesaurus – mest engelska och ej speciellt djup
Wordnet – bra men dyr och innehåller en hel del synonymer som ställer till problem.
Library of Congress

Andrea de Polo (Alinari)
De har en grupp som väljer ut vilka bilder som ska digitaliseras baserat på om de är säljbara. De digitaliserar och indexerar ca 300 bilder per dag. Om man skulle vara effektiv borde man starta med en specifik typ av bildmateriel och göre alla dessa bilder klara innan man byter till nästa. Men detta funkar inte praktiskt då externa händelser påverkar vilken typ av bilder som är intressanta för tillfället. En viktig bit är hur mycket bildförbättring som ska göras. Normalt tar man bort färgstick och repor men inte fingeravtryck som kan ja ett historiskt värde.
Texten skrivs på italienska och översätts sedan till fler språk. När det gäller nyckelord så är det intressant att titta på statistik från sökmotorer. Detta för att se vilka nyckelord som folk använder och vilken typ av material som är mest eftersökt.
Man arbetar en hel del med specialiserade miniwebbplatser riktade mot olika intressegrupper. Dessa små webbplatser kan skapas snabbt då de automatiskt plockar material ur det centrala arkivet.
Det är viktigt att använda skanners av bra kvalitet och sedan levererar bilder i en standardfärgrymd som Adobe RGB. Det måste vara lätt för kunde att använda bilden utan risk för färgfel. Man är noga med att tillhandahålla all information som slutanvändaren behöver för att kunna använda bildfilerna korrekt.
Man gör fortfarande kopiering enligt gammalt förfarande. De blandar fortfarande kemi enligt recept från de ursprungliga Alinaribröderna. Man är försökt med nya material och processer.

Alinari använder Microsoft Accessdatabas. Man är intresserad av open source lösningar men problemet är att rekrytera personal som är bra på dessa lösningar. Det är lättare att rekrytera personal som kan Microsfts lösningar.
Det är problem med att Apple och Microsoft försöker att driva metadata och sökfunktioner så de låser in användarna i sitt system. Detsamma gäller många applikationer. Många applikationer lägger till en massa privat information som egentligen inte är relevant för bilden.
Det är viktigt med ett öppet ramverk för metadata som kan är lätt att utöka och fungerar på olika typer av mjukvara och hårdvara (inklusive kameror).

No tags Hide

Jag hittade en intressant blog om att välja DVD-R eller DVD+R skiva – men för de flesta vanliga människor kanske lite väl djup artikel om att välja brännbara DVD. Författaren snöar kanske in lite väl på visa bitar men som helhet har har säkert rätt. Men för dom av oss som har stora bildarkiv på diverse media är detta intressant läsning. När man har lagt ner massor med jobb på att fotografera en bild vill man ju att den finns kvar för framtiden.

Man kan i princip sammanfatta hans artikel med

• Använd inte återskrivbara skivor för långtidslagring (CD-RW, DVD-RW, DVD+RW)
• Använd DVD+R istället för DVD-R
• Välj skivor av bra kvalitet – han rekommenderar skivor från Taiyo Yuden
• Förvara dem mörkt i syrafria förpackningar

Det går normalt inte att hitta skivor sålda under Taiyo Yuden i Sverige. Men de tillverkar skivor åt flera andra företag som säljer dem under sitt eget varumärke (som med alla annan elektronik). Vad jag vet så är i princip alla skivor från Verbatim tilverkade av Taiyo Yuden, men även lite dyrare skivor från Maxell. Det finns mer information om vilka skivor som är producerade av Taiyo Yuden på The Taiyo Yuden FAQ.

De har skrivits en hel del om brännbara skivor i olika tidskrifter, Datormagazin nr 10-2006, någon av de senaste Ljud och Bild (aprilnumret?). Jag har även en kort artikel på DigitalFotografen.se - Är dina skivor säkra.

No tags Hide

The purpose of this report is to give some guiding and to be technological starting point for distribution of CD or DVD disc. I don’t cover the distribution and packaging, just mastering and replication.

There are several books and articles written on CD and DVD production. Very few are on the topic of discs with mixed content (video and software), and most are targeted towards small volume projects. I have interviewed some people in the business and made some conclusions from this.

This text was originally produced as internal report on CD and DVD production for IKEA. It was written in august 2004 so some fact may have changed during those years.

* Images has been deleted due to copyright issues.

CD and DVD technology in brief
The DVD is in many ways an evolution from the CD. From a user perspective it can be seen as a high capacity CD. From a technical and manufacture perspective they belong to the same family, but even family members can be very different. The technology can be divided in a hard and a soft part. The hard part describes how data is physically stored on the disc. The soft part, how data is encoded and organized.

The hard side
CD and DVD store data in spiral tracks of groves on a reflective layer. A laser pickup recognizes the transition between land and grove, and this is decoded as data bits (0 or 1). A DVD stores more data on the same area compared to the CD. This is possible through two enhancements over the CD. The first is to use smaller groves and a “thinner tracks”. The DVD has about half the track spacing and about half the grove size. The second difference is that a DVD can have several layers, and that layers of CD and DVD are at different depth of the disc.

* Illustration from p 76 of “DVD Demystified” by Jim Taylor

A CD contains one reflective layer that is located at the top (just under the label) of the disk. A DVD has up to four reflective layers in the middle of the disc. Two layers can be read from the same side. The outer layer is then semi-reflective. The inner layer is read through the outer by changing the focus of the lens system. Just like you can see through a fence. A double-sided disc must be manually turned by the user, this makes them awkward. Normally a video DVD has two layers that are read from the same side (DVD-9). Shorter videos or data DVD (DVD-ROM) are normally single side single layer (DVD-5)

* Illustration from p 78 of “DVD Demystified” by Jim Taylor

All DVD players can read CD:s, while a standard CD-player can’t read a DVD.

Data capacity

The driving force in the DVD development was to squeeze in a full length movie without the need to turn the disc. Some space is needed for error correction, file structure, headers etc. How much depends on the content type, but 5-20% is a common. It’s possible to reduce the track spacing and gain more capacity. This is how 800 MB CD is implemented. 1 hour of average video takes about 2 gigabyte on a DVD.

Recordable discs
There are recordable CD and DVD discs. The disc contain a dye layer in front of the reflecting layer. A strong laser modifies this dye layer to record data. On a rewriteable disc this dye layer can also be restored to original state, so the disc can be reused. Recordable discs are a convenient way to store, backup and transport large volumes of data. CD-writers are today standard, and many computers are today shipped with DVD-writer. Rewritable DVD is still uncommon, but DVD-RW is soon expected to be available.

Disc types
CD-R Recordable CD
CD-RW Rewritable CD. Need special writer, disc must be erased after rewrite.
DVD-RAM First type of rewritable DVD. Can’t be used in all DVD-players, and disc is normally kept inside a cartridge. Normally only used for backup and data transfer. Can be double sided.
DVD-R The most common type of recordable DVD
DVD+R Competing format with DVD-R. Some drives accept both DVD-R and DVD+R
Disc-at-Once vs Track-at-Once — Most CD-recorders only support Track-at-Once. They make a short pause in between tracks leaving a few blank sectors. This may result in clicks on some CD-players. For professional use (specially for mastering) Disc-at-Once should be used, which means that the whole CD is burnt without those pauses.

(more…)

No tags Hide